HIV/AIDS och lagligt ansvar

Richard Schmidt är en läkare från Louisiana, USA. Han åtalades för smittningen av sin älskarinna Janice genom att injicera HIV+ blod från en av hans patienter. Janice hävdade att Schmidt gjorde detta som hämnd till att hon försökte sluta deras förhållande. Forskarna kunde bestämma att Schmidts patient var högst sannolikt källan av viruset som hittades hos Trahan. Schmidt konstaterades skyldig och dömdes till 50 års fängelsestraff.

I juni 2004 konstaterades Morat skyldig under lagstiftning för att ha förgiftat (Frankrike har inte några specifika HIV-lagar) två kvinnor – utan att avslöja att han själv har HIV - som bägge blev HIV-positiva. Han dömdes till sex års fängelsestraff. Femmes Positives är en fransk grupp som lobbar för en lag om HIV-smittningar som skulle ge dem rätten att åtala deras ex-älskare. Dessa två faktorer har väckt en enorm debatt i Frankrike; skulle HIV-positiva någonsin delas in i ”offer” eller ”kriminella” ur lagarnas synvinkel, eller om den konventionella principen om ett ”delat ansvar” borde förvaras.

I mars 2005 konstaterades Dica skyldig i Storbritannien för att hänsynslöst (hellre än uppsåtligt) ha vållat allvarliga fysiska skador till två kvinnor. Han hävdade att kvinnorna hade fullt medgett risker som oskyddad sex med honom skulle utsätta dem för. Emellertid hävdade åklagaren at han hade aktivt övertalat den ena kvinnan att inte använda kondom även om han visste att han var HIV-positiv. Han också inledde den andra kvinnan att tro han var HIV-negativ och en rik och singel advokat, medan han i verkligheten var en HIV-positiv, arbetslös familjefar. Han dömdes till ett fängelsestraff av 4,5 år.

I maj 2005 var en moder från Hamilton, Kanada, åtalad för kriminell hänsynslöshet för att ha vållat fysiska skador. Hon hade vägrat från pre- och postnatal vård och försummat råd som skulle ha hindrat att hennes baby får HIV. Efter att ha fött en frisk baby I 2003 blev hon gravid på nytt nästa år och därmed bytte sin hälsovårdsservice. Eftersom hon inte meddelade sin nya läkare om sin positiva status, fick hennes baby inte viktig läkemedelsbehandling i tid. Även om hon inte ammat sin första baby, som hennes tidigare läkare hade bestämt, ammade hon det andra barnet och så smittades infektionen.

Dalley, som bor i Nya Zeeland, dömdes för kriminell hänsynslöshet efter att ha haft oskyddad sex med sin flickvän utan att avslöja sin HIV-status. Hon förblev HIV-negativ men berättade Dalleys familj att ha blivit positiv. Hon medgav senare att ha ljugit, men åtalet väcktes i alla fall pga. psykisk stress och trauman hon hade fått efter att hon fick besked om pojkvännens status. Dalley dömdes till 300 timmar samhällsservice, sex månaders villkorlighet och en ersättning på $ 1 000 för att täcka flickvännens terapi och andra omkostnader.

I juni 2005 stämdes Kanadas Röda Kors inför rätten efter att över 1000 kanadensiska medborgare fått en HIV-infektion från smittade blodprodukter i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Röda Korset hade misslyckat att på ett adekvat sätt utföra HIV- och hepatitisscreeningar för några år efter att testerna för dessa sjukdomar blivit tillgängliga. Man avstod från officiella talan efter att organisationen medgav att vara skyldig, bad offentligt om ursäkt och gick med på att bevilja offren ersättningar. Förutom 5000 dollars böter betalade organisationen 1,5 milj. dollar (från ej-offentliga donationer) för att finansiera stipendier för HIV-drabbade barn och för forskning på misstag vid diagnostik och vård.

Pavlos Georgiou, en fiskare från Cypern, smittade sin brittiska älskarinna Janette Pink under en semesterromans. Pink lyckades att övertala Cyperns domstolar att ställa honom inför rätten I 1997. Han dömdes till 15 månaders fängelsestraff. Med detsamma meddelade brittiska regeringen att lagen ”Offences against the Person Act” (Brott mot person) revideras för att en uppsåtlig men inte hänsynslös uppsåtlig transmission av sjukdomar skulle vara straffbar. Straffets längd kunde variera från minimilängd till livstids fängelse. Lagen ändrades inte omedelbart, vilket ledde till att första fallet av hänsynslös uppsåtlig transmission konstaterades i 2003 (se person 03, Mohammad Dica).

I 2000 diagnostiserades Feston Konzani, en afrikansk asylsökare bosatt i Storbritannien HIV positiv och man bad honom om att varna alla sina partner om sin status. Han hade sex med tre kvinnor utan att berätta dem att han var HIV+. Alla kvinnor blev HIV-positiva och ställde honom inför rätten. Konzani hävdade att kvinnorna hade tagit en medveten risk att få en sexuellt smittbar sjukdom genom att ha oskyddad sex med honom. Konzani dömdes till tio års fängelsestraff i 2004. Domaren sade honom att syftet med domen var att varna andra HIV-positiva som agerar på samma sätt.