Neurovetenskap - “hjärnstimulanter”

Discover PlayDecide. Download games, prepare, play. GET STARTED

Play the game

Download, prepare, discuss & collect results.

Author / translator Andrea Bandelli

Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter.
Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas.
Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller?

Created 11 March 2010

Last edited 4 September 2018

Topics Ethics, Health, Science

Original English

Policy positions

Policy position 1

Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera “hjärnstimulering” såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma.

Policy position 2

“Hjärnstimulering” borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll – dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna.

Policy position 3

“Hjärnstimulanter” borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala.

Policy position 4

Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska sammanhang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar.

Story cards

Jag avtjänar livstids fängelse i Texas för mordet jag åtalades för. Även om jag är oskyldig kunde jag inte hitta någon evidens för att stöda min case för tjugo år. Sedan, i fjol tog jag Brain Fingerprinting -tester. Jag fick ett något slags mössa med elektroder på mitt huvud och jag visades bilder från brottplatsen tillsammans med bilder som saknade betydelse helt och hållet. Jag berättades att även om jag försökte dölja mina reaktioner, skulle elektroderna upptäcka om min hjärna kom ihåg denna händelse. Och naturligtvis hittade man ingenting. Äntligen har jag hopp!

Kevin

Jag har haft Parkinsons sjukdom för åtta år; mina lemmar skakar, darrar och knycker. Läkemedel jag tar har inte fungerat på sistone som de borde ha gjort, och lemmarna rör sig ofrivilligt utan att jag har kontroll på dem. Min läkare säger att medicineringen har nått sin gräns. Det är därför han föreslagit Deep Brain Stimulation. För att kontrollera symptom kunde jag ha en elektrod implanterad i min hjärna. Jag kunde slå den av och på med ett slags pacemaker som placerats i min bröst. Resultaten av denna operation lär vara goda. Men månne det inte gör mig till ett slags robot?

Olive

Jag är 63 år. På sistone har jag haft problem med mitt minne. Testerna har avslöjat att jag har MCI (Mild Cognitive Impairment) – mild kognitiv svikt – som läkarna säger vara ett tillstånd som föregår demens. Sannolikt kommer jag att drabbas av Alzheimers sjukdom inom nästa fem år, även om det inte är säkert. Läkaren har ordinerat medicin som saktar sjukdomen men kan inte bota den. Jag vill ha läkemedlet till vilket pris som helst, eftersom blotta tanken av demens är skrämmande både till mig och min familj. Medicinen är dock väldigt dyr och jag vet inte hur länge jag kan betala för den.

Rose

Jag har haft depression för flera år. Min läkare ordinerar antidepressiva för att jag kunde betrakta livet mera positivt. Jag kan inte ens föreställa mig hur livet kunde vara utan dessa piller. Vad som sysselsättar mina tankar är att hurdan person skulle jag vara utan piller. Vem är jag, sist och slutligen? Hjälper medicinen mig att hitta min verkliga personlighet? Eller gör den mig till en annan person, alltid lycklig och leende men främmande till mig själv?

Susan

För tre år sedan vittnade jag för Lee, då 17 år, som var åtalad för att försöka döda en femtonårig. Jag berättade domstolen att jag trodde Lee hade ingen kontroll på sitt våldsamma beteende eftersom han hade vuxit i ett hem där våldet var vardagligt. Jag använde mig av vissa hjärnbildgivningstekniker för att bevisa att hans prefrontala hjärnlob hade färre grått ämne än normalt. Detta överensstämmer med klassiska fall av våldsam personlighet. Juryn blev övertygad och Lees åtal för mordförsök upphävdes och lindrades till ett åtal för ett våldsamt överfall.

Dr. Anderson

Jag är lärare vid en grundskola. Fast varje tredje pojke i mina klasser använder Ritalin, även om de flesta av dem inte har några problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulskontroll (ADHD, Attention Deficit and Hyperactivity Disorder). Ännu flera välbärgade föräldrar ger sina barn denna medicin för att hjälpa dem studera och koncentrera sig. Skall man en dag vara tvungen att lämna en urintest i samband med examenspappren för att reda ut om prestationen baserar sig på hårt arbete eller medicin?

Margaret

John och jag fick just vårt första barn, en underbar liten pojke, Oliver. Nu måste jag fortsätta mitt jobb som frilansskribent. Det gör ont i hjärtat att lämna Oliver i dagvården. Dagispersonalen är kunnig och professionell men jag har läst att bebisarna som går i dagvården i mycket tidig ålder utsättas för risken att bli brottslingar senare i livet. Har jag honom hemma måste han å andra sidan titta på TV och video, vilket också är skadligt.

Sybil

Min son Kevin råkade i en motorcykelolycka för fem år sedan. Han var 22 år gammal. Ända sedan har han legat i ett ”vegetativt tillstånd”, ett slags koma. Hans hjärnkortex är död och han kan aldrig tänka eller känna någonting. Den enda hjärndelen som fortfarande fungerar är den ”primitiva hjärnan” som upprätthåller pulsen och andningen. Han har inga chanser att få tillbaka sin medvetenhet. Jag förstår inte vad jag skulle tänka om detta. Ibland känner jag att han är vid liv, ibland känner jag att han är död och ibland vet jag inte längre vad är skillnaden.

Barbara

INFO CARDSISSUE CARDS

Reglering av olika tekniker

Borde man tillåta hjärnbildgivning vid andra ändamål än diagnosering och behandling av en sjukdom? Vem borde ha tillståndet att använda den?

Elektroder och piller

Finns det någon skillnad mellan att ha en elektrod implanterad i hjärnan och att ta en piller?

Människans frihet och respekt

Kan individuella rättigheterna och respekt överträdas av ett domstolsbeslut om att behandla aggressivt och sexuellt olämpligt beteende med läkemedel? Och om detta innebär att man implanterar en elektrod i hjärnan?

Om att göra mig själv bättre

Vilket av följande områden skulle jag vilja förbättra om det var möjligt genom konstgjorda metoder (piller, elektrod, TMS osv.):
• Minnet?
• Intelligens
• Sinnesstämning?
Är somliga metoder lättare att godkännas än andra?

Läkemedel och samhället

Kunde hjärnstimuleringen ha omfattande sociala påverkningar? Kunde somliga grupper dra mera nytta om stimulerande läkemedel än andra?

Läkemedel för makthavarna

Skulle vi också tillåta presidenter och premiärminister, som fattar t o m världsomfattande beslut, ta läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner?

Inflytande på evolutionen

Kan vi inverka på mänsklighetens evolution genom att artificiellt ändra människohjärnan?

Att bedöma riskerna

Hur kan vi veta psykoaktiva läkemedlens långfristiga risker, i synnerhet om människorna börjar ta dem när de är unga och om de använder dem under en lång tid?

Kontroll på bruket av läkemedel

“Efter att ett läkemedel godkänts och accepterats, utnyttjar andra människor dem för andra ändamål.”

Kommer människorna att bli tvingade att stimulera sin hjärna?

Det finns en fara att arbetsgivare och skolor, som letar efter medarbetare och elever som presterar bättre, tvingar dem stimulera sin hjärna. En sådan trend måste man stoppa.

Läkemedlets effekt

Är jag fortfarande den samma person efter att ha tagit medicin som påverkar min hjärna?

Läkemedel eller terapi?

Borde man behandla depression med piller eller terapi?

Var befinner sig botemedlet?

Ligger själva problemet i hjärnan borde man också hitta botemedlet i hjärnan?

Att dra linjen

Inom ramar av sinnesstörningar, hur kan vi dra linjen mellan frisk och sjuk?

Vad för en störning är depression?

Är depression en störning hos en individ eller hos ett samhälle?

Att gömma problemet

Finns det en risk att bruket av hjärnläkemedel bara döljer sociala problem?

Samhällets inställningar

Hur stor är vår sociala acceptans mot variationer hos människobeteendet?

Förlägenheten med läkemedel

“De flesta av oss älskar att leva glatt, att fokusera som en laserstråle på arbetet och att ha dånande sex varje natt. Emellertid har vi förlägenheten om blotta idén att åstadkomma dessa saker med läkemedel. Varför det?”

Vem tar ansvaret?

“Vem definierar beteendet och en beteendestörning, vem borde kontrollera behandlingen?”

Att skärpa sig

“Är det etiskt rätt att använda läkemedel för att få fördelar som andra inte kan uppnå?”

Förbättring av hjärnan och justhet

“Utbildning stimulerar kognitionen på ett sätt som är ojust tilldelat, men samhället är inte mot utbildningen. Och tvärtom, neurokognitiva stimulerande läkemedel kunde vara relativt lätta att sprida vitt.”

Läkemedel för att klara sig av examen

Lyckas man med att utveckla mediciner som förbättrar kognition, hur skulle de påverka människor som använder dem för att klara sig av examina?

Kaffe och andra stimulanter

Finns det någon skillnad mellan att ta ett piller före examen eller att ha en rejäl kopp kaffe?

Kunde domstolens makt ökas

Domstolen kan redan tvinga kriminella till läkemedelsbehandlingar. Kan detta innebära att i framtiden vem som helst som samhället anser ”avvikande” tvingas till behandlingen?

Utvecklande hjärna

För 20 år sedan trodde forskarna att hjärnan förblir oföränderlig efter barndomen med undantag av nervcellernas död när man blir gammal. Nuförtiden vet vi att hjärnan är under ständig utveckling under hela vårt liv p g a inlärning och anpassande till omgivningen.

Vad är medvetenhet?

Forskarna säger att när vi är medvetna om att vi gör något har vår hjärna redan slutfört den aktiviteten. Med detta avses att vår hjärna kontrollerar hur vi beter oss och att medvetenheten inte kontrollerar vårt beteende men det är ett sätt hur hjärnan förklarar sina verkningssätt.

Länken mellan hjärnans anatomi och beteende

När forskarna letade efter länken mellan beteendet och hjärnans anatomi eller biologi, upptäckte de att 21 individer som "betedde sig osocialt" hade 11 % mindre volym i en hjärnsdel än människor i genomsnitt.

Djurmodeller

När forskarna studerade beteendemönster såsom addiktion, aggression och föräldrarskap hos djur upptäckte de att dessa kan modifieras genom läkemedel. Några av dessa forskningsresultat tillämpas redan till människor.

Läkemedelsrecistens

Människor med Parkinsons sjukdom kan inte alltid kontrollera deras rörelser. Sjukdomen alstras av celldöden i den delen av hjärnan som står för rörelsekontroll. Det finns läkemedel för behandlingen av Parkinsons sjukdom, men problemet är att man blir resistent mot dem.

Behandling av biologiska och psykiska problem

Stimulatorer i djupa hjärnan har använts för att behandla Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som påverkar rörelsesystemet. För nuvarande testas denna metod till att behandla psykiska sjukdomar såsom depression och obsessiv-kompulsiv störning (OCD).

Stamcellbehandling

Parkinsons sjukdom är en lämplig kandidat för stamcellbehandling, eftersom det drabbade hjärnområdet är litet och lätt att identifieras. Kunde man ersätta skadade nervceller genom stamceller skulle det leda till att sjukdomen lindras eller t o m botas.

Frontallobotomi

Mellan 1930- och 1950-talet behandlades schizofreniska patienter genom att ta bort en del av deras hjärna, vilket ändrade deras personlighet för gott. Moderna djupa hjärnstimulationstekniker är mera avancerade och deras verkningssätt är selektivare och dessutom är ingreppet reversibelt.

Transkranial Magnetisk Stimulation (TMS)

Det förefaller som om TMS skulle förbättra minnes- och slutledningsfunktioner, lindra följder av allvarlig utmattning eller hjälpa lära sig nya kunskaper.

Medikaliseringstrenden

När vi förser icke-mediciniska tillstånd med en medicinsk eller psykisk stämpel försöker vi med detsamma behandla dem med ordinerade läkemedel?

Stimulerande läkemedel

Vissa, sk stimulerande läkemedelsbehandlingar kan göra normala människor “bättre än normala”. Stimulerande läkemedel finns redan för sinnesstämning, minne, kognition och för centrala funktioner som sömn, matlust och sex.

Nya antidepressiva läkemedel

Dessa är mycket tryggare än tidigare, vilket bidrar till att man använder dem mer och mer. Ännu flera människor, även om de skulle vara helt friska, vill använda dem för att känna sig "bättre än bra”.

Behandlingar utan symptom

Depression kommer och går, och mellan depressionsperioder kan det vara flera års symptomfria mellanrum. Idag behandlas patienter sannolikt med nya generationens antidepressiva för en period av flera år, även om det inte förekommer några symptom.

Fiktion och fakta

I Aldous Huxleys roman "Brave New World”, som han skrev i 1930-talet, tog läkemedlet Soma bort alla smärtkänslor. I dag finns det ett flertal antingen receptfria eller ordinerade hjärnläkemedel.

Depressionsepidemin

WHO har nämnt depression till seklets största hälsorisk. Psykiska åkommor är en av de ledande orsakerna till sjukdomar och handikapp både inom och utanför Europa.

Receptfria läkemedel

Man tar hjärnläkemedel inte bara för att behandla vissa sjukdomar. Vissa människor som tar antiångestmediciner är inte speciellt ängsliga.

Läkemedel för inlärning

Ritalin och andra psykostimulativa läkemedel har provat sig förbättra tålamod, reaktionstid, problemlösnings- och planeringsförmåga. Ritalin anses vara det mest använda stimulerande läkemedlet på amerikanska campuser.

Minnesstimulerande läkemedel

Flera medicinföretag investerar just nu enormt i forskning för att utveckla minnesstimulerande läkemedel. Minnesstimulerande näringstillägg är redan en enorm guldgruva för industrin, även om det finns ringa prov på att de verkligen har någon effekt.

Kraft för soldater

Läkemedel för sömnstörningar kan förlänga vakenhet för flera dagar. Deras användning hos friska människor har forskats i militären.

Militärexperiment

Armén använder 20 miljoner dollar för att forska nya sätt att förebygga trötthet och hjälpa soldaterna stanna vakna, varsamma och effektiva upp till sju dagar utan att lida av något slags följder alls.

Supermänniskan

Amerikanska armén har föreslagit att människan behöver en uppdatering. De utför forskning för att göra soldaterna smartare, tuffare, snabbare och starkare – d v s supermänniskor.

Faran vid minnesstimulerande läkemedel

“Kanske är det inte bra att vi tar in minnesförbättrande läkemedel varje dag för resten av livet. De kan förorsaka psykiska biverkningar t ex genom att man kommer ihåg aktivt för mycket saker.”

Receptfritt

Flera läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner togs fram för att behandla medicinska sjukdomar, men de har provat sig vara tillräckligt trygga för att användas vid flera olika sammanhang.

Media

Vi vet inte hur den överflödiga informationen från media påverkar hjärnan som utvecklas hela tiden. Några hävdar att medias inverkan på hjärnan är värre än läkemedlens inverkan.