Hållbar användning av skogar

Discover PlayDecide. Download games, prepare, play. GET STARTED

Play the game

Download, prepare, discuss & collect results.

Skogarna är livsviktiga för oss. De gör jordklotet livsdugligt genom att producera syre, rent vatten och ren luft samt genom att binda kol. Skogarna är hem för tusentals arter. Skogarna motverkar markerosion och skyddar vattendragen mot övergödning genom att binda näringsämnen. Trä är ett förnybart råmaterial för många produkter och utgör grunden för vår ekonomiska välfärd. Skogarna främjar vår hälsa och erbjuder möjligheter till många slags rekreation. Skogarna har även stor estetisk och mental betydelse för människan.

Author / translator Tuulikki Halla

Vid hållbar användning av skogarna bör följande tre principer beaktas: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska. Användningen av skogarna är ekologiskt hållbar då man tryggar mångfalden hos skogens livsmiljöer och arter. Social hållbarhet betyder att skogarna ger välfärd, arbete och utkomst, rekreation, kultur och möjligheter till fritidssysselsättning rättvist till alla befolkningsgrupper. Ekonomisk hållbarhet förutsätter att skogstillgångarna används på ett sådant sätt att kommande generationer har likadana möjligheter att utnyttja dem som vi har.

Hur kan hållbar användning av skogarna genomföras i praktiken?

Created 5 April 2012

Last edited 4 September 2018

Topics Environment, Sustainability

Original English

Policy positions

Policy position 1

Skogarna vårdas i första hand för sina egenskaper som värdefulla ekosystem i naturtillstånd och som livsmiljöer för arterna som bor där. All användning av naturresurser, även träbaserade, ska minskas.

Policy position 2

Användningen av inhemskt trä som råvara ska prioriteras, eftersom det är ett bättre alternativ ur miljö- och sysselsättningssynpunkt än att tillverka motsvarande produkter
av icke förnybara naturresurser. Arternas mångfald och skogens landskapsvärden tryggas genom olika skydds- och skogsvårdsåtgärder.

Policy position 3

Det ska satsas på forskning och produktutveckling för att träbaserade råvaror ska kunna utnyttjas effektivare och mer mångsidigt. Skogsarealen ska ökas för att trygga
tillgången till råvaran och öka kolbindningskapaciteten.

Policy position 4

Gruppens egen ståndpunkt.

Story cards

Jag jobbar med IT-projekt, främst inom spelindustrin. Just nu är jag på jakt efter ett nytt projekt. Jag ärvde lite skog, vilket faktiskt kom väl till pass. Vi har nyligen köpt en större lägenhet. På fritiden cyklar
och vandrar vi, och det vore häftigt att se världsberömda naturobjekt, till exempel bergstrakterna i Nepal.

Jag räknade ut att om jag skulle sälja lite virke från min skog under de kommande åren, skulle jag få sammanlagt 50 000 euro. Då skulle jag inte behöva finansiera allt med enbart lån.

Henrik, IT-medarbetare

De gamla skogarna är en hjärtefråga för mig. Man har uppskattat att över hälften av skogsarealen i södra Finland täcktes av över 150-åriga skogar ännu för över hundra år sedan – nu handlar det om cirka en procent.
Skogarna borde absolut skyddas mer; att 10 procent är skyddade är inte mycket.

Jag tycker att de gamla skogarna erbjuder en lösning för att motverka klimatförändringen. Enligt forskning i Australien kan en orörd skog lagra 60 procent mer koldioxid än en planterad skog. Vi har bara ett jordklot, vi måste kämpa för det.

Tom, face-to-face -insamlare

Jag formger olika typer av kartongförpackningar för produkter. Sist satte jag en smart etikett på en förpackning som utlöser ett larm om någon försöker stjäla produkten i affären.

Behovet av förpackningar kommer aldrig att ta slut, så jag försöker göra förpackningarna så funktionella och ekologiska som möjligt. Utsläppen från en återvinningsbar kartongförpackning är en
tiondel jämfört med en motsvarande plastförpackning,
och dessutom går nedbrytningen av kartongen snabbt medan den kan ta hundratals år för plasten.

Genom mitt arbete kan även jag ha stort inflytande på hur jorden kommer att se ut om till exempel 50 år.

Kajsa, förpackningsdesigner

Stora kontorshus och offentliga byggnader är för det mesta byggda i betong. Bara en procent av flervåningshusen i Finland är byggda av trä. För byggföretag är betong ett beprövat material som är enkelt att bygga med.

Träobjekt måste konstrueras och byggas individuellt, vilket kostar pengar. Och vem skulle vilja lägga ännu mer pengar på sitt boende än idag?

Det sägs att tillverkningen av en betongvägg förbrukar mer naturresurser än tillverkningen av en trävägg. Det är möjligt att det stämmer. För mig skapar betongen ett intryck av beständighet. Brandbestämmelserna tillåter inte heller alla typer av träbyggnationer än så länge.

Vera, kommunationschef inom betongindustrin

Skogen är mitt andningshål. På sommaren tillbringar jag så mycket tid som möjligt på stugan när jag inte har spelningar. Träden som växer vid stugan är som nära personer för mig. De ger mig kraft, tröst och idéer.
När jag är ledsen, förvandlar deras skönhet och evighet mina vardagsproblem till skiftningar som bara kommer och går.

Jag anser egentligen att man inte får fälla någon skog alls, utan vi borde förstå att de är lika magnifika som världsberömda konstverk. Musiken är ju också som bäst
live; ord och toner kräver ingen materia.

Kia, tonsättare - textförfattare

Jag och min pojkvän vill stanna i hembygden. Lyckligtvis fick vi båda jobb på det lokala sågverket. Vi trivs på landet, det är enkelt att hålla på med aktiviteter med hundar här. I framtiden vill vi ha barn, och de får också växa upp nära sina mor- och
farföräldrar.

Sågverket sysselsätter också våra bekanta och köper in virke från lokala skogsägare. Sågverket tillvaratar spillvirke i sin egen bioenergianläggning. Värmen som
den ger värmer upp sågverksbyggnaderna och en del av byggnaderna i kommunen. Även vårt egnahemshus får sin värmeenergi från sågverket.

Tack vare sågverket fortsätter även denna by att existera.

Hanna, sågverksarbetare

Jag tog jägarexamen i fjol. Sedan jag var liten har jag följt med pappa till skogen. Det är fint att slumra till under natthimmelen, vakna till första gryningsljuset och höra hönsfåglarna prassla i närheten. Det är en häftig känsla när man någon gång lyckas fälla ett byte. Att äta mat som tillagats av
viltet blir nästan en helig upplevelse.

Några bra jaktställen har försvunnit på grund av drivningen av energived. Blåbärens jordstammar går sönder då stubbar tas upp, och det kan ta tiotals år innan blåbären växer som förut. Blåbär är viktig näring
för orrar och tjädrar.

Oskar, jägare

Jag läste precis om en tjej som är yngre än jag och som har arbetat på en åker någonstans i Asien sedan hon var liten. Tidigare var tjejens familj bönder, men deras åker förvandlades till bomullsodling och de blev tvungna att jobba där allihop. Det är fruktansvärt
att tänka sig att någon liten tjej har slitit för mina kläder.

Men kläder kan också tillverkas av trä: viskos kommer från träcellulosa (sammasom även papper görs av).

Det är en spännande tanke att jag snart kan ta på mig ett träd som jag nu ser genom fönstret. Och den där lilla tjejen kan förhoppningsvis få gå i skolan i stället för att arbeta på åkern.

Maria, modebloggare

Skogsbehandlingen har varit ganska dålig på att följa skogens naturliga utveckling, och därför har arter blivit hotade. Inom skogsbruket har man strävat efter att främja den biologiska mångfalden genom att till
exempel låta bli att avverka s.k. nyckelbiotoper, som lundar och övriga viktiga livsmiljöer.

Nyckelbiotoperna är dock för små, ofta under en hektar, och djur- eller växtpopulationen som lever där försvinner lätt.

Nyckelbiotoperna ligger också för långt ifrån varandra: arterna kan inte förflytta sig från en biotop till en annan. Större biotoper i ett tätare nätverk skulle bättre trygga arterna som lever där: edet skulle behövas
ett par cirka 5–10 hektar stora biotopfläckar per kvadratkilometer.

Peter, ekolog

I framtiden går det inte att upprätthålla vår nuvarande levnadsstandard. Det ser man genom enkel matematik: världsekonomin kommer att växa med 3 procent per år i
västvärlden och 4–6 procent per år i utvecklingsländerna
under de kommande 40 åren. Under samma tidsperiod kommer
världens befolkning att växa från sju miljarder till cirka 8–11 miljarder.

För det första blir vi fler för varje år och för det andra förbrukar vi mer rent vatten, odlings- och byggnadsmark, metaller och bränslen.

Naturresurserna är begränsade och räcker inte till för alla med en sådan här livsstil.

Samuel, politiker

Läs tidningar, det lönar sig. Min forskningsgrupp
har lyckats använda gamla tidningar till att tillverka biobränsle som är energirikare än bensin eller etanol. I en tank förvandlade vi cellulosan från tidningarna
till butanol med hjälp av bakterier.

Av biobränslen brinner etanol bättre än bensin, men butanol innehåller ännu mer energi än etanol. Att ersätta bensinen med butanol skulle dramatiskt minska
kolutsläppen och dessutom sänka priset för bränsle.

I framtiden kommer papperstidningen att vara också energi!

Tanja, ingengör

INFO CARDSISSUE CARDS

Hållbart - med el?

För en 50-sidig Helsingin Sanomat-tidning behövs 0,85 liter trä, dvs. ett knappt mjölkpaket.

Tidningen kan också läsas på nätet – men vilket är då det mer hållbara alternativet?

Det spelar ingen roll!

Över hälften av allt trä som används i världen går till ved. Det försvinner cirka 5,2 miljoner hektar skog årligen.

Det spelar ingen roll om vi sköter våra skogar på ett
hållbart sätt eftersom deras andel av världens skogar är bara 0,6 procent.

Nedbrytningen av plastavfall tar 400 år.

Dagens finländare skaffar elva gånger mer varor och tjänster än för hundra år sedan.

Vi borde ta ansvar för de produkter vi skaffat fram till slutet av deras livscykel. Det är inte rätt att testamentera avfallet till våra barn.

Har västvärlden rätt att leva över naturtillgångarna?

Cirka en femtedel av världens befolkning bor i industriländerna, och de konsumerar fyra femtedelar av världens naturresurser.

Till exempel förra året hade mänskligheten redan den 21 augusti konsumerat alla förnybara naturresurser som jorden producerat under det året.

Tillbaka till skogen?

Spelbranschen omsatte över 100 miljoner euro förra året och har förutspåtts bli Finlands ”nya Nokia”.

Trä och jord behövs ändå, för det går inte att äta virtuell mat och bo i en virtuell lägenhet.

Det behövs striktare lagstiftning.

I miljölagstiftningen borde man sätta krävande miljömål, till exempel förbjuda användningen av olja fram till 2030 för att påskynda uppkomsten av ekoinnovationer.

Nu när allt är frivilligt, händer egentligen inget.

Hellre förbränna träden än låta dem murkna.

Stubbrytning minskar markens koldioxidlager.

Det är ändå bättre att utnyttja stubbarna som bioenergi än att låta dem murkna på marken.

Koldioxiden som bildas vid förbränningen av energived
binds i tillväxten av ny skog, och koldioxiden skulle ändå frigöras då stubbarna murknar.

Utan skogarna skulle vi inte ha någonting alls.

Utan träd skulle vi inte ha Bibelns historia om paradiset eller Rölli-trollet; utan träd skulle flygekorren inte existera.

Behöver vi dem?

Träden klarar sig utan oss.

Många arter är gynnsamma för träden.

Till exempel svampar som lever i symbios med träden förbättrar trädens näringsintag och skyddar dem mot sjukdomsalstrare.

Skogen - vår enda rikedom?

Naturen har placerat vår enda rikedom och källan till vårt ekonomiska oberoende i skogarna.

Håller du med?

Fulhet kan orsaka illamående.

Vissa anser att vindkraftverk eller döda träd är fula, men vetskapen om deras ekologiska betydelse kan få en att ändra uppfattning och börja se skönheten i dem.

Eftersom skönhetsidealen varierar, är det inte meningsfullt att värna om miljöns skönhet.

Livet måste skyddas.

Ett träd är ett levande väsen och skogen har rätt att existera.

All slags förstörelse av liv är fel.

På solsemester eller till närskogen?

Närturism förebygger klimatförändringen och vistelse i skogen främjar hälsan.

Turister som reser i hemlandet borde få skattelättnader, eftersom deras koldioxidavtryck är mindre och de konsumerar färre skattefinansierade sjukvårdstjänster på grund av sin goda hälsa.

Skydda skogsnaturen i Ryssland.

Ryssland är till sin yta världens största land, och en femtedel av världens skogar ligger där.

I stället för att skydda skogarna i Finland ska man koncentrera sig på att producera klimatvänliga träprodukter och biobränslen.

Ekologiska korridorer gör ingen nytta.

Forskningen har inte påvisat ett enda fall där ekologiska korridorer skulle ha bidragit till att en population eller art har överlevt.

Är skogsindustrins skyddsåtgärder ren bluff?

Ett nätverk av skyddsområden garanterar inte att mångfalden bevaras.

I Södra Finland täcker ekonomiskogarna cirka 98 procent av skogsarealen, skyddsområdena cirka en procent.

Det måste snabbt grundas fler skyddsområden för att
förhindra att skogsnaturens biologiska mångfald utarmas.

Det är mer ekologiskt att bo i stan.

På grund av de långa avstånden är det nästan omöjligt att bo på landet utan bil.

Man ska inte stöda näringar som förutsätter att man ska bo utanför städerna: trä och livsmedel kan skaffas billigare utomlands.

Skogarna behöver människor.

Träden murknar och dör utan vård.

Vad borde vi görä?

Finlands växthusgasutsläpp i atmosfären är cirka 70 miljoner ton koldioxid om året.

Markanvändningen och skogsbruket binder cirka 50 miljoner ton om året.

Närmare 20 miljoner ton koldioxid stannar i atmosfären och påskyndar klimatförändringen.

Klimatförändring kan förstöra timret.

Klimatförändringen kan öka antalet vindfällen förorsakade av stormar, vilket gör att skadeinsekter lätt kan angripa träden.

Granar kan lätt falla efter gallring, då den frusna marken inte ger stöd åt rotsystemet.

Den bästa metoden föt att motverka klimatförändringen är en hållbar användning av skogar.

Skyddade skogar fungerar som koldioxidlager, växande skogar binder kol och mer förorenande råvaror kan ersättas med trä och därigenom minska utsläppen som
hamnar i atmosfären.

Vore alger mer ekologiskt än trä?

Vattenekosystemen producerar mångdubbelt mer biomassa än till exempel skogar: växtplanktonproduktionen är 10 000 procent av dess biomassa, trädens endast en dryg procent.

Att använda alger som bioenergi vore mycket smartare än att använda träd.

I stället för att gynna träprodukter borde man minska konsumtionen.

Livslängden på träbaserade produkter varierar från tidningarnas två månader till konstruktionsvirkets 75 år.

Bara 10 procent av kolet från det årligen skördade virket hamnar i träprodukter med längre livslängd.

Inga fler bränder!

Torrt trä fattar lätt eld i brasan, och säkert på andra ställen också.

Åbo har ju också brunnit ner flera gånger under sin historia.

Om WTC-tornet hade varit av trä..

… skulle de kanske ha rasat lite långsammare och fler människor kunde ha räddats.

I en brand behåller en träbalk sin bärförmåga bättre än en motsvarande stålbalk som snabbare förlorar sin form i höga temperaturer och kan rasa..

Kommer vi att vara framgångssaga eller ett utvecklingsland i framtiden?

Skogssektorn kommer att vara grunden för vår välfärd även i framtiden.

Vi måste utveckla nya träbaserade produkter för att klara oss i den internationella konkurrensen.

Annars försvinner jobben och pengarna utomlands.

Ekosystemtjänsterna i skogarna håller även oss vid liv.

Skogarna gör jordklotet livsdugligt genom att producera syre, rent vatten och ren luft samt genom att binda kol.

De motverkar markerosion och skyddar vattendragen mot
övergödning.

Finland är Europas mest skogsrika land

och ett av de mest skogsrika länderna i världen. Finlands landyta består till cirka 86 procent av skog.

Varför behöver vi skog?

Vi skulle inte kunna överleva utan skogar.

De ekosystemtjänster som skogarna producerar, såsom ren luft, vatten och markens produktionsförmåga; träd, bär, svampar; fotosyntes och näringsämnenas kretslopp samt kolbindning gör jordklotet livsdugligt för oss.

Det största antalet av utrotningshotade arter finns i skogsnaturen.

Globalt sett är den norra barrskogsregionen inget starkt hotat ekosystem.

Att skogsarter är hotade i Finland beror i huvudsak på att gamla skogar och därmed mängden stora träd och död ved minskar.

Trä ger oss klimatvänlig energi.

Fossila bränslen, såsom stenkol och olja, innehåller koldioxid som binds i forntida organismer och som frigörs i atmosfären vid förbränning och minskar mängden
värmestrålning som försvinner från jorden till rymden.

Till följd av detta blir vårt klimat varmare.

Skogarna stävjar klimatförändringen.

Träden binder kol i fotosyntesen: de tar koldioxid från luften och vatten från jorden och tillverkar socker med hjälp av solljuset för att kunna växa.

Marken i de finska skogarna binder cirka 1 300 och trädbeståndet cirka 800 miljoner ton kol.

Hur mycket skog behövs att binda utsläppen från biltrafiken?

I Finland körs en bil i genomsnitt över 18 000 km om året och den genererar cirka 3 000 kg koldioxidutsläpp i atmosfären.

För att binda dessa koldioxidutsläpp krävs en tallskog på cirka 70 x 70 m.

Gamla skogar är ett kollager.

Naturligt utvecklade gamla skogar binder 2–4 gånger mer kol är ekonomiskogar.

Växande träd är en kolsänk.

När skogen är tolv år börjar den binda mer kol än den frigör. Genom fotosyntesen får trädet näringsämnen för sin tillväxt, och därför binder en ung, växande skog mycket koldioxid.

Är trähus brandsäkra?

Brandbestämmelserna för flervåningshus ändrades 2011. De nya bestämmelserna gör det möjligt att bygga 8-våningshus i trä.

Aerosoler från träder kan minska uppvärmningen av atmosfären.

Kolföreningar som träden avger till atmosfären kan bilda aerosoler och leda till ökad molnighet.

Molnen ökar mängden strålning som reflekteras från atmosfären tillbaka till rymden och minskar på så sätt
uppvärmningen av atmosfären.

Det är skogarnas kvalitet som är utmaningen, inte kvantiteten.

Den största anledningen till att arter blir hotade är den minskande mängden död ved.

I våra skogar finns i genomsnitt 5,4 m³
död ved per hektar, medan mängden död ved i gamla skogar i naturtillstånd varierar från 20 till 120 m³ per hektar.

Effekterna av drivningen av energived måste undersökas mer.

Då avverkningsrester, dvs. grenar, barr och rötter från avverkade träd ruttnar frigörs näring till det kvarvarande trädbeståndet.

Ju större mängd avverkningsrester som blir kvar i skogen, desto mindre minskar trädens tillväxt.

Största delen av skogen ägs av privatpersonen.

Över hälften av Finlands skogar ägs av privatpersoner: var sjunde familj äger skog.

Staten äger en tredjedel och olika företag 8 procent.

Resten av skogarna ägs av kommuner, församlingar och olika samfund.

Att vistas i skogen kan rädda oss från sjukdomar.

Enligt en japansk undersökning ökar skogutflykter som varar i 1–2 dagar mängden mördarceller som är viktiga för människans immunförsvar.

Mördar- eller NKceller har förmågan att döda till exempel cancerceller.

Träbyggnader sänker hjärtfrekvensen.

Enligt en österrikisk undersökning hade eleverna i ett klassrum av trä en hjärtfrekvens som var sex slag lägre i minuten än eleverna i s.k. normala klassrum.

Ett hjärta som slår lugnt slits mindre och håller längre.

Vad kan man görä med pengar som man får från skogen?

Skogssektorn producerar ett penningvärde om cirka 6 miljarder euro om året.

För den summan skulle undervisnings- och kulturministeriet kunna sköta uppgifterna inom sitt ansvarsområde, såsom studiestödet och arrangemangen kring den allmänbildande utbildningen.

Biologisk mångfald främjas genom att naturvårdsträd lämnas kvar .

Forskningen visar att 81 hotade arter har gynnats av att naturvårdsträd, framför allt asp, lämnats kvar på avverkningsplatserna.

Vid föryngringsavverkning på statsägd mark borde man lämna 5–10 m³ naturvårdsträd per hektar, när det gäller speciella objekt upp till 20 m³ per hektar.

Finland har Europas största skyddade skogsareal.

Nio procent av våra skogar är strängt skyddade.

Att förhindra att skogsarterna blir hotade förutsätter att den skyddade arealen utökas till cirka 10 procent i hela landet.

En hantering av ekonomiskogar som tryggar den biologiska mångfalden skulle kunna minska behovet av skyddsareal med 0,5–2 procent.

Vi konsumerar för att leva.

Livet på jorden bygger på nanvändningen av aturresurser.

Vårt nuvarande levnadssätt har ökat användningen: varje finländare förbrukar cirka 100 000 kilo naturresurser
om året.

Renare papper

Vattenmängden vid tillverkningen av tidningspapper har sjunkit från 100 000–150 000 liter till 7 000–15 000 liter per ton.

Vattnet återvinns 18 gånger i processerna innan det till slut blir avloppsvatten.

Ett bra exempel

Värdet på våra offentliga upphandlingar är cirka 23 miljarder euro.

Statsrådet uppmanar redan nu att vid upphandling av träbaserade produkter välja alternativ som är hållbara för miljön.

Det finns redan upphandlingsanvisningar för pappersprodukter, möbler och byggnader.

De nuvarande skogarna bildades för 3 000 år sedan.

Efter den senaste istiden för cirka 10 000 år sedan spred sig de s.k. pionjärträden björk och tall söderifrån till det nuvarande Finlands område.

Granen började sprida sig österifrån för cirka 5 000 år sedan, då klimatet förändrades och började likna
dagens klimat.

Allemansrätten gäller alla som vistas i Finland.

Att vistas i naturen och att plocka bär och svamp ingår i allemansrätten och kräver inget tillstånd från markägaren.

Man får däremot inte orsaka skada eller störning då
man utnyttjar sin allemansrätt.

Trä är ett förnybart material.

Begränsade icke förnybara råvaror kan ersättas med trä.

Träet är inhemskt och hållbart, det kan repareras och återvinnas och det brinner och nedbryts utan att
förstöra miljön.

Trä i kläderna, på matbordet och i medicinburken

Xylitolen från björk skyddar tänderna mot karies, lignaner från gran minskar risken för hjärtsjukdomar, växtsteroler från tall sänker kolesterolvärdena.

Av cellulosafiber från björk och gran tillverkas viskosfiber till kläder.

Träprodukter kan bidra till minskade utsläpp.

Träbearbetning kräver mindre energi än bearbetningen av metall eller betong.

Till exempel tillverkningen och monteringen av en stålbalk kräver 3,5 gånger mer och en aluminiumbalk 15 gånger mer energi jämfört med en träbalk.

Skogsindustrin producerar mindre än 10 procent av Finlands koldioxidutsläpp.

Skogsindustrin förbrukar en tredjedel av elen i Finland, men är också den största producenten av bioenergi: 70 procent av energin som industrin använder är återvunnen träbaserad bioenergi.

Stubbarna på en hektar kan värma upp 20 egnahemshus i ett år.

Bioenergin bildas främst som en biprodukt då grenar, en del av stubbarna samt de delar av stammarna som inte duger till fabriken flishuggs och görs till bränsle.

En träproduct är ett kollager.

I konstruktioner och möbler av trä lagras kolet i genomsnitt i 40 år, ibland till och med i hundratals år: till exempel Petäjävesi gamla träkyrka i mellersta Finland som finns med på Unescos världsarvslista färdigställdes 1765.

Det lönar sig att bygga i trä.

I produkterna från finländsk sågindustri lagras årligen cirka 15 miljoner ton koldioxid, dvs. lika mycket som landsvägstrafiken släpper ut varje år.

Skulle vi fördubbla användningen av trä i nybyggnationer, skulle de skadliga utsläppen till atmosfären minska ytterligare med en mängd som
motsvarar utsläppen från en stad i Tammerfors storlek.

Returpapper sparar skog.

I Finland tillvaratas 70 procent av pappret, kartongen och pappen, vilket motsvarar en massafabriks hela årsproduktion.

Sparar returpapper skog?

Andelen returfiber i råvaran som används i pappers- och kartongindustrin är cirka 5 procent.

Träfiber kan återvinnas 4–6 gånger, men pappret blir mindre starkt för varje gång.

Varför skulle man tanka med trä?

Biobränsle som produceras av ryps, sockerrör och palmolja tar åkerareal från matproduktionen och påskyndar förstörelsen av regnskog.

Biobränsle som produceras av trädelar, odlingsrester och spillning utnyttjar råvaror som redan använts en gång.

Superbäret blåbär

Antocyaner som finns i blåbär förebygger bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar och håller ögonen friska.

Vilda blåbär har fyra gånger så hög antocyanhalt som odlade blåbär.

Vi utnyttjar bara några procent av världlens träarter.

På jorden växer cirka 60 000 växter som bildar trä. Människan utnyttjar några tusen av dem.

I Finlands skogar förekommer 22 trädarter naturligt, varav tre – björk, gran och tall – utnyttjas mest.

Trädmängden i Finland ökar varje år.

Finlands skogar växer med cirka 100 miljoner kubikmeter om året. Vi utnyttjar drygt 50 miljoner m³ varje år.

Idag finns det mer än 2 000 miljoner kubikmeter träd i våra skogar, vilket är mer än på 200 år.

Avverkar man så måste man alltid odla ny skog i stället.

Skogarna i Finland är kolsänkor eftersom man ser till att skogen förnyas.

Förstörelse av tropiska skogar ökar koldioxidutsläppen i atmosfären med cirka 20 procent eftersom man inte planterar ny skog istället för den
som huggits ned.

Naturturismen har stor lokal betydelse.

I lapska armen tillför naturturismen cirka fyra miljoner euro om året till kommunens ekonomi, vilket är 20 gånger mer än det som används för basvården i området.

För naturturismen i hela landet handlar det om ett belopp på nästan tre miljarder euro.

Finland är en av världens största exportörer av träförädlingsprodukter.

I Finland finns 0,6 procent av världens skogar, 1,6 procent av världens skogsavverkningar görs i Finland, och vi producerar knappt en femtedel av världens tryck- och skrivpapper.

Lever Finland av skogen?

Skogssektorn i Finland producerar cirka 5 procent av landets bruttonationalprodukt. I resten av världen är andelen cirka en procent.

Var tionde finländare får sin försörjning från skogsindustrin eller från branscher som betjänar den.

Förstörelse av skog förbjöds genom lag 1886.

Användningen av skogarna i Finland i dag styrs av skogslagen och naturvårdslagen från 1997 samt rekommendationerna för skogsbehandling.

I behandlingen av skogarna bör även bl.a. lagen om fornminnen, vattenlagen och renskötsellagen beaktas.

Skogskonst från stenåldern.

En av de äldsta skulpturer som hittats i Finland är ett cirka 8 400 år gammalt älghuvud i trä i Lehtojärvi, Rovaniemi.

Älgen var ett viktigt villebråd för finländarna på stenåldern. Förutom i olika skulpturer har älgen också avbildats i klippmålningar.